Lördag, helg och fritid..
Ja, idag är det faktiskt lördag.. Igår var det fredag, och ett veckoslut som alla andra.. Nästan i alla fall.
Idag har det hänt en massa saker men ändå inte på samma gång. Kom mig upp ur sängen vid 11 tiden idag, inte så skamlig tid tycker jag, har ju faktiskt legat längre än så..
På morgonen blev det en härlig avsvalkande dusch, sedan blev det lite frukost. Gröt som vanligt. Bra, nyttigt och energigivande!
Efter frukost slängde jag på mig lite extra kläder, för vi har faktiskt vinter här uppe redan, om man nu kan kalla det för vinter. Det kan jag i alla fall.
Sedan var det dags att dra iväg och rida lite islandshäst, väldigt kul och det var väldigt längesen jag gjorde det sist. Men det lite tråkiga var att vi bara var två av eleverna som red, eftersom att de andra två "strejkade". Fast det var egentligen inte så värst tråkigt, rätt skönt att bara va 4 (inklusive "häst-ägaren" och någon flicka som hjälpte till med hästarna, emelie hette hon).
Det blev en rätt så lång "ritt" (om man säger det), på hårdpackad och fryst snö. Perfekt underlag måste jag säga! Gick som på räls. Även fast det var typ ett år sen jag red sist.
Efter detta blev det till att dra hemåt igen, för lite mat. Skulle egentligen ha lagat mat, men ingen orkade, så det fick bli hämtpizza. Det skadar inte med lite pizza då & då.
När maten satt sig och hungern hade stillat sig, så blev det till att ta tag i lite tvättande, något jag är grymt dålig på. Fy skäms.
Efter att jag väl fick detta gjort, så satte jag mig i fåtöljen med en kopp kaffe. Och det slog mig direkt att jag ville hitta på något kul. Men, problemet är att vad finns det att hitta på här uppe egentligen? Det är något jag har lagt alldeles för mycket tankekraft på, men ännu inte kommit underfund med. Störande!
Som jag skrev för några dagar sen (okej, jag vet att jag verkar senil, men vafan. Det kanske var igår jag skrev om det sist?) att vi behöver sällskap för att överleva. En teori som jag håller ett stadigt grepp om, speciellt när det uppenbarar sig för en. Scary, men det är ju halloween, så det är väl inget konstigt med det.
Vet i vilket fall inte vad jag ska göra åt detta. Det finns ju liksom inga direkta "uteställen" eller vad man ska säga, här i funäsdalen. Så vad ska man göra?
Mitt svar på den frågan blev tillslut att sätta sig vid datorn och lyssna till lite creedence och johnny cash. Efter några videoklipp så kom min räddning, flygvideos. Entusiasmen kom tillräckligt fort för att jag skulle hinna göra en flygning mellan östersund och arlanda (as usual).
Nu sitter jag här och har just gjort en liten flight från arlanda till karlstad, i extremt dålig sikt. Det irriterade mig lite. Men det fick ett bra slut, med hjälp av autopiloten. Tack till den!
Men back to reality nu, i skrivande stund sitter jag och slappar och lyssnar till lite slapp musik på sky blue radio. Vet inte riktigt vad jag ska hitta på härnäst?
Funderar även på varför jag alltid skriver så långa inlägg på denna blogg. Det är precis som att jag inte kan sluta, fast jag vill. Skumt.
Men, i vilket fall, jag sitter här och låter kvällen flyta förbi och försöker fortfarande göra det bästa av den. Får hoppas att det finns lite trevligt folk på msn att snacka med. Sedan blir det nog sängdags, blev lite för sent igår.
Och imorgon ska man upp i tid, för då är det skidåkning som gäller. Kommer bli skönt med lite utdragna carvingsvängar i förhoppningsvis någorlunda mjuk snö, dock inte allt för mycket, men tillräckligt (balanserat på nåt sätt, kusin med jämställdheten, typ)
Ja, det finns nog inte så värst mycket mer att skriva idag faktiskt. Och får ursäkta att jag är lite hjärndöd, men lördagar kan allt ta på krafterna, det kan dom. Faktiskt! (ladda batterier och göra slut på dom samtidigt, smart. Men så är det, det finns en låg och en högväxel. Och helgerna råkar för det mesta ut för högväxeln.
Nu har jag snart slut på ord, och ska försöka använda de sista till lite prataglada människor. Ha det bra gott folk! Och trevlig fortsatt helg! (för den är ju inte slut än). Happy halloween by the way.
//linuxxx
Idag har det hänt en massa saker men ändå inte på samma gång. Kom mig upp ur sängen vid 11 tiden idag, inte så skamlig tid tycker jag, har ju faktiskt legat längre än så..
På morgonen blev det en härlig avsvalkande dusch, sedan blev det lite frukost. Gröt som vanligt. Bra, nyttigt och energigivande!
Efter frukost slängde jag på mig lite extra kläder, för vi har faktiskt vinter här uppe redan, om man nu kan kalla det för vinter. Det kan jag i alla fall.
Sedan var det dags att dra iväg och rida lite islandshäst, väldigt kul och det var väldigt längesen jag gjorde det sist. Men det lite tråkiga var att vi bara var två av eleverna som red, eftersom att de andra två "strejkade". Fast det var egentligen inte så värst tråkigt, rätt skönt att bara va 4 (inklusive "häst-ägaren" och någon flicka som hjälpte till med hästarna, emelie hette hon).
Det blev en rätt så lång "ritt" (om man säger det), på hårdpackad och fryst snö. Perfekt underlag måste jag säga! Gick som på räls. Även fast det var typ ett år sen jag red sist.
Efter detta blev det till att dra hemåt igen, för lite mat. Skulle egentligen ha lagat mat, men ingen orkade, så det fick bli hämtpizza. Det skadar inte med lite pizza då & då.
När maten satt sig och hungern hade stillat sig, så blev det till att ta tag i lite tvättande, något jag är grymt dålig på. Fy skäms.
Efter att jag väl fick detta gjort, så satte jag mig i fåtöljen med en kopp kaffe. Och det slog mig direkt att jag ville hitta på något kul. Men, problemet är att vad finns det att hitta på här uppe egentligen? Det är något jag har lagt alldeles för mycket tankekraft på, men ännu inte kommit underfund med. Störande!
Som jag skrev för några dagar sen (okej, jag vet att jag verkar senil, men vafan. Det kanske var igår jag skrev om det sist?) att vi behöver sällskap för att överleva. En teori som jag håller ett stadigt grepp om, speciellt när det uppenbarar sig för en. Scary, men det är ju halloween, så det är väl inget konstigt med det.
Vet i vilket fall inte vad jag ska göra åt detta. Det finns ju liksom inga direkta "uteställen" eller vad man ska säga, här i funäsdalen. Så vad ska man göra?
Mitt svar på den frågan blev tillslut att sätta sig vid datorn och lyssna till lite creedence och johnny cash. Efter några videoklipp så kom min räddning, flygvideos. Entusiasmen kom tillräckligt fort för att jag skulle hinna göra en flygning mellan östersund och arlanda (as usual).
Nu sitter jag här och har just gjort en liten flight från arlanda till karlstad, i extremt dålig sikt. Det irriterade mig lite. Men det fick ett bra slut, med hjälp av autopiloten. Tack till den!
Men back to reality nu, i skrivande stund sitter jag och slappar och lyssnar till lite slapp musik på sky blue radio. Vet inte riktigt vad jag ska hitta på härnäst?
Funderar även på varför jag alltid skriver så långa inlägg på denna blogg. Det är precis som att jag inte kan sluta, fast jag vill. Skumt.
Men, i vilket fall, jag sitter här och låter kvällen flyta förbi och försöker fortfarande göra det bästa av den. Får hoppas att det finns lite trevligt folk på msn att snacka med. Sedan blir det nog sängdags, blev lite för sent igår.
Och imorgon ska man upp i tid, för då är det skidåkning som gäller. Kommer bli skönt med lite utdragna carvingsvängar i förhoppningsvis någorlunda mjuk snö, dock inte allt för mycket, men tillräckligt (balanserat på nåt sätt, kusin med jämställdheten, typ)
Ja, det finns nog inte så värst mycket mer att skriva idag faktiskt. Och får ursäkta att jag är lite hjärndöd, men lördagar kan allt ta på krafterna, det kan dom. Faktiskt! (ladda batterier och göra slut på dom samtidigt, smart. Men så är det, det finns en låg och en högväxel. Och helgerna råkar för det mesta ut för högväxeln.
Nu har jag snart slut på ord, och ska försöka använda de sista till lite prataglada människor. Ha det bra gott folk! Och trevlig fortsatt helg! (för den är ju inte slut än). Happy halloween by the way.
//linuxxx
Fredag, ett veckoslut som alla andra
Ja, nu sitter man här. Andra dagen på denna bloggsida, och efter en förhoppningsvis bra laddad start. Jag hoppas inte att jag möter slutet av bloggande under min levnadstid i alla fall.
Har just läst en kraftfull djupintressant roman kallad "samson", som handlar om en medelålders pilot. Mycket bra förebild för mig, då även denna bok inspirerar i mängder till mitt delade intresse angående luftfart. Ännu har jag inte kommit längre än flygsimulatorer och sånt, men hoppas ändå en dag att kunna nå fram till målet. "Målet" som jag kanske nämnde i gårdagens inlägg, det där om tvåtaktare och fyrtaktare, att uppnå en jämställdhet, en sorts tillfredsställelse kan man kalla det, om man vill.
Angående denna bok, så är den väldigt högt tankelåsande och gripande, på en och samma gång. Det är otroligt, tycker jag. Jag som inte har haft något speciellt intresse av böcker sen jag fick den sista boken uppläst under barndomen.
Tror faktiskt romaner är en bra början, de är liksom "fängslande" på något sätt. Kanske ett bra sätt att börja om med bokintresset, så att man inte står där helt utan kunskap när det väl kommer till nästa generation, ens egna barn alltså.
Men nog snackat om böcker nu! Det är i vilket fall fredag, och det är inget jag kan ändra på. Men jag menar inte att det är något dåligt i det, det är alltid lika skönt med helg, när ska man annars ladda sina batterier?
Idag har jag suttit och häckat med en trög uppgift om att jämföra 3 länder; ett industriland (i detta fall sverige), ett "mellanland" (som enligt mitt val blev moldavien), och slutligen u-landet, vilket blev nigeria.
Förstår inte varför jag har så svårt för dessa sorters arbeten? Men det är säkert för att jag är lat, eller för att jag har fått en "fyrtaktars-uppväxt", för det har jag faktiskt. Även om jag har skilda föräldrar som ändå aldrig var gifta, så kan jag uppleva det som så. Men kanske en lite mer "gammalmodig" fyrtaktare, som inte alltid fick full tank och all service som den ville ha.
Men jag strävar ändå emot tvåtaktarsidan, och min hjälte till far gör allt för att göra det möjligt, tillsammans med mig och min envishet dock, men det är inte så dumt. Fast det kan ändå vara lite svårt att byta till äldre metoder eller vad man säger, men det är tur att man har en målmedveten veteran vid sin sida. Och min mor får vi heller inte glömma, hon är lika bra hon, även fast hon kan ha sina åsikter. Men hon har sin anledning, för det finns ju i alla fall en mening med allt, enligt mig själv.
Tillbaks till att det är fredag nu då, för att inte komma in på andra villovägar i mitt huvud, så tror jag i alla fall att planerna för kvällen är att, ja vad är dom? Finns faktiskt inte så särskilt mycket att hitta på här, när det är lågsäsong och halvdött. Men, något kommer man väl på =). Tror för tillfället att det blir till och ägna lite tid åt min kära flygsimulator, och kanske vara allmänt social med folk, för att fördriva tiden och förbättra kontakten med flera =).
Med detta sagt får jag önska folket en trevlig helg, vilket jag själv ska försöka ha. Det blir ju så trevligt man gör det som sagt! Ha det gott, folk! Och glöm inte att titta efter updates. Det kommer mera. Detta är bara början! ;D
God eftermiddag! //linuxxx
Har just läst en kraftfull djupintressant roman kallad "samson", som handlar om en medelålders pilot. Mycket bra förebild för mig, då även denna bok inspirerar i mängder till mitt delade intresse angående luftfart. Ännu har jag inte kommit längre än flygsimulatorer och sånt, men hoppas ändå en dag att kunna nå fram till målet. "Målet" som jag kanske nämnde i gårdagens inlägg, det där om tvåtaktare och fyrtaktare, att uppnå en jämställdhet, en sorts tillfredsställelse kan man kalla det, om man vill.
Angående denna bok, så är den väldigt högt tankelåsande och gripande, på en och samma gång. Det är otroligt, tycker jag. Jag som inte har haft något speciellt intresse av böcker sen jag fick den sista boken uppläst under barndomen.
Tror faktiskt romaner är en bra början, de är liksom "fängslande" på något sätt. Kanske ett bra sätt att börja om med bokintresset, så att man inte står där helt utan kunskap när det väl kommer till nästa generation, ens egna barn alltså.
Men nog snackat om böcker nu! Det är i vilket fall fredag, och det är inget jag kan ändra på. Men jag menar inte att det är något dåligt i det, det är alltid lika skönt med helg, när ska man annars ladda sina batterier?
Idag har jag suttit och häckat med en trög uppgift om att jämföra 3 länder; ett industriland (i detta fall sverige), ett "mellanland" (som enligt mitt val blev moldavien), och slutligen u-landet, vilket blev nigeria.
Förstår inte varför jag har så svårt för dessa sorters arbeten? Men det är säkert för att jag är lat, eller för att jag har fått en "fyrtaktars-uppväxt", för det har jag faktiskt. Även om jag har skilda föräldrar som ändå aldrig var gifta, så kan jag uppleva det som så. Men kanske en lite mer "gammalmodig" fyrtaktare, som inte alltid fick full tank och all service som den ville ha.
Men jag strävar ändå emot tvåtaktarsidan, och min hjälte till far gör allt för att göra det möjligt, tillsammans med mig och min envishet dock, men det är inte så dumt. Fast det kan ändå vara lite svårt att byta till äldre metoder eller vad man säger, men det är tur att man har en målmedveten veteran vid sin sida. Och min mor får vi heller inte glömma, hon är lika bra hon, även fast hon kan ha sina åsikter. Men hon har sin anledning, för det finns ju i alla fall en mening med allt, enligt mig själv.
Tillbaks till att det är fredag nu då, för att inte komma in på andra villovägar i mitt huvud, så tror jag i alla fall att planerna för kvällen är att, ja vad är dom? Finns faktiskt inte så särskilt mycket att hitta på här, när det är lågsäsong och halvdött. Men, något kommer man väl på =). Tror för tillfället att det blir till och ägna lite tid åt min kära flygsimulator, och kanske vara allmänt social med folk, för att fördriva tiden och förbättra kontakten med flera =).
Med detta sagt får jag önska folket en trevlig helg, vilket jag själv ska försöka ha. Det blir ju så trevligt man gör det som sagt! Ha det gott, folk! Och glöm inte att titta efter updates. Det kommer mera. Detta är bara början! ;D
God eftermiddag! //linuxxx
Première
Ja, nu sitter man här och har skapat en egen blogg.. Fantastiskt tycker jag, att jag lyckades åstakomma något sådant, det var inte precis vad jag hade väntat mig =) Men nu är det gjort och det är bara att börja med detta bloggande.
Så, vad skriver man i en blogg då? Något intressant från sig själv eller nåt har jag hört att det ska skrivas om. Vet inte riktigt om det finns så värst mycket "intressant" om mig då, men jag kommer säkert fram till något att skriva om.
Idag skrev jag i alla fall ett nationellt prov i svenska, som handlade om hur ett människoliv formas. Detta arbete var faktiskt inte så jobbigt, som jag inte ens trodde att det skulle bli heller för den delen, och det är jag glad för. Det uppstod faktiskt heelt oväntade reaktioner hos min svenskalärare, som faktiskt var imponerad av mitt skrivande (för en gångs skull..), och det var ju i sig rätt kul att höra.
Texten inkluderade många om och men, men det var säkert högintressant läsning som jag hade åstakommit. Som när jag kom in på att jämföra uppväxter med fyrtaktare och tvåtaktare, ja, man kan faktiskt dra med sina intressen i texten, vilket kännns väldigt tryggt.
Men i vilket fall så kan man ju jämföra det på det sättet tycker jag, jag menar, som den moderna fyrtaktaren med elstart och hög kompression, så kan man ju tänka på de som växer upp med en så kallad "bortskämdhet", och får hjälp med det mesta, man är populär, känner sig allmänt trygg hos sina föräldrar. Det är ju naturligtvis bra, men vad händer sen då? När föräldrarna inte finns mer? Jo visst, man har ju sina vänner och allt, men hur mycket erfarenhet har man av att "klara sig själv" när detta väl kommer till kritan? Då sitter man där med sin elstart och (ja visserligen kickstart med) grubblar över vad det är för fel med maskinen.
Om vi ska ta och göra ett litet hopp här då, och gå över till tvåtaktarnas sida. Deras vars uppväxt innehåller raka motsatsen. Ja ni vet, skilsmässor, kanske inte samma kontakt med föräldrarna, inte lika "poppis" som de moderna märkesfyrtaktarna. De har en något segare acceleration till en början, för att sedan nå en toppfart som är högre än fyrtaktare. Jag vet inte om jag uttrycker mig fel nu, men det kan kännas lite så. De som har haft en lite "hårdare uppväxt" och kanske inte fått allt de vill ha av sina föräldrar, de som står där med sina gamla tvåtaktare som luktar olja och bensin. De som måste skaffa sig egen erfarenhet av maskineriet som drar så mycket bränsle.
Jämför man dessa med varandra, så kan man ju komma fram till ett mellanting, en sorts jämställdhet. Att lära sig av varandra, alla måste vi ju ha sällskap för att överleva i denna värld. Någon som håller upp däcket åt en när man ska till och byta det, någon att luta sig mot. Alla behöver vi ju miljöombyte, liksom.
Men tillbaks till detta som formar liv, eller ja, vad ska man säga? Det är väl detta som formar liv? Föräldrar, uppväxt, sällskap. Veterander till vänner, såna som man kan lära sig de "gamla knepen" av. Någon som hjälper till när man står där med sin elstart som inte fungerar, som lär en hur en kickstart fungerar, och hur man inte slinter på den.
Ja detta var väl lite luddigt i sig, tror inte jag fick till allt helt rätt sammanfattningsvist. Men jag tror jag fick med det viktigaste från mitt verk, och jag hoppas inte att ni är allt för kritiska mot detta, för det här e ju bara en helt egen synpunkt på det hela. Och detta var mitt "öppningsinlägg", vilket jag använde till att dela med er lite utav denna "krönika" (som det var menat att bli enligt uppgiften).
Check for updates people! ;D Ha det! //Linuxxx
Så, vad skriver man i en blogg då? Något intressant från sig själv eller nåt har jag hört att det ska skrivas om. Vet inte riktigt om det finns så värst mycket "intressant" om mig då, men jag kommer säkert fram till något att skriva om.
Idag skrev jag i alla fall ett nationellt prov i svenska, som handlade om hur ett människoliv formas. Detta arbete var faktiskt inte så jobbigt, som jag inte ens trodde att det skulle bli heller för den delen, och det är jag glad för. Det uppstod faktiskt heelt oväntade reaktioner hos min svenskalärare, som faktiskt var imponerad av mitt skrivande (för en gångs skull..), och det var ju i sig rätt kul att höra.
Texten inkluderade många om och men, men det var säkert högintressant läsning som jag hade åstakommit. Som när jag kom in på att jämföra uppväxter med fyrtaktare och tvåtaktare, ja, man kan faktiskt dra med sina intressen i texten, vilket kännns väldigt tryggt.
Men i vilket fall så kan man ju jämföra det på det sättet tycker jag, jag menar, som den moderna fyrtaktaren med elstart och hög kompression, så kan man ju tänka på de som växer upp med en så kallad "bortskämdhet", och får hjälp med det mesta, man är populär, känner sig allmänt trygg hos sina föräldrar. Det är ju naturligtvis bra, men vad händer sen då? När föräldrarna inte finns mer? Jo visst, man har ju sina vänner och allt, men hur mycket erfarenhet har man av att "klara sig själv" när detta väl kommer till kritan? Då sitter man där med sin elstart och (ja visserligen kickstart med) grubblar över vad det är för fel med maskinen.
Om vi ska ta och göra ett litet hopp här då, och gå över till tvåtaktarnas sida. Deras vars uppväxt innehåller raka motsatsen. Ja ni vet, skilsmässor, kanske inte samma kontakt med föräldrarna, inte lika "poppis" som de moderna märkesfyrtaktarna. De har en något segare acceleration till en början, för att sedan nå en toppfart som är högre än fyrtaktare. Jag vet inte om jag uttrycker mig fel nu, men det kan kännas lite så. De som har haft en lite "hårdare uppväxt" och kanske inte fått allt de vill ha av sina föräldrar, de som står där med sina gamla tvåtaktare som luktar olja och bensin. De som måste skaffa sig egen erfarenhet av maskineriet som drar så mycket bränsle.
Jämför man dessa med varandra, så kan man ju komma fram till ett mellanting, en sorts jämställdhet. Att lära sig av varandra, alla måste vi ju ha sällskap för att överleva i denna värld. Någon som håller upp däcket åt en när man ska till och byta det, någon att luta sig mot. Alla behöver vi ju miljöombyte, liksom.
Men tillbaks till detta som formar liv, eller ja, vad ska man säga? Det är väl detta som formar liv? Föräldrar, uppväxt, sällskap. Veterander till vänner, såna som man kan lära sig de "gamla knepen" av. Någon som hjälper till när man står där med sin elstart som inte fungerar, som lär en hur en kickstart fungerar, och hur man inte slinter på den.
Ja detta var väl lite luddigt i sig, tror inte jag fick till allt helt rätt sammanfattningsvist. Men jag tror jag fick med det viktigaste från mitt verk, och jag hoppas inte att ni är allt för kritiska mot detta, för det här e ju bara en helt egen synpunkt på det hela. Och detta var mitt "öppningsinlägg", vilket jag använde till att dela med er lite utav denna "krönika" (som det var menat att bli enligt uppgiften).
Check for updates people! ;D Ha det! //Linuxxx
